Ja, vart ska jag börja? Dessa dagar är riktigt tunga. Kan inte begripa att du är borta. Att man aldrig ska få se dig gå ute på vägen nå mer varje dag..ropandes o vinkandes. Att man aldrig ska få skämta o vara lite småkaxig med dig igen. Det är tungt! Begravning den 21 december, - jag hatar begravningar! Men vem tycker om att gå på en begravning?! Bara stämningen, och första ljudet när de startar orgeln får mig att klappa ihop totalt. Jag behöver nog inte ens känna personen som begravs för att jag ska börja toklipa när jag hör orgeln. Men jag ska gå på den här begravningen, för du var en helt underbar människa som jag aldrig kommer att glömma!

Åter till vardagen då. Jobbade som sagt kvällen igår och när jag kom hem kunde jag verkligen inte somna. Kom inte i säng förrän 02.00 =/ Klockan 08.00 började man jobba igen, snacka om en zombie som klev ut genom ytterdörren! Sen jag slutade jobbet har jag inte gjort allt för mkt. Nyss kommit hem från syrran(Annika), sett desperate + kollat igenom ellos o beställt lite. Hon hade halva priset på alla kläder så de blev nån enkel tröja o underkläder - som vanligt.

Jag och syrran(Mia) hade ett litet samtal igår om mitt såkallade privatliv, som just nu är väääldans komplicerat!?!? Hon kan inte förstå vad det är för fel på mig. Dock är jag inte alls förvånad över att jag gjort som jag gjort, nu igen. Nobbat en liten "film-dejt" eller vad man ska kalla det nu ikväll. Hade som vanligt mina dåliga undanflykter. Satans fega jävel jag är!

Fick även sms av den mystiska grabben i förrgår. Något förvånad jag blev, har inte ens minne av att jag bytt nummer med grabben. Så det kan gå :)

Väldigt trevligt iaf.

Men vad är det för fel på mig? Hur ska jag kunna hitta en pojkvän när jag aldrig vill ha det jag kan få? Ska ju alltid ha det omöjliga. Så jävla typiskt. Går o trånar efter den man verkligen verkligen vet att man inte kan få.

Men för att gå vidare totalt kanske man ska köra nån impulsgrej. Sis föreslog ju bio..men javet inte ja!? Ensam hemma på fredag..kanske ska ta igen där den "film-dejten" då? Om jag inte redan sabbat det? Brukar ju ha den förmågan. Att inse saker när det är för sent, på tok för sent. Typ sådär tre år efteråt. CRAP!

Eller så kanske jag inser och gör det rätta när den rätta för mig dyker upp? Han kanske bara inte dykt upp än.

Ingen mening att gå o tråna efter det omöjliga längre, speciellt då man tydligen är mer eller mindre hatad av personen.

Kom på nu att jag är nog inte redo för nåt seriöst just nu! Så nog om de!

Men fan, jag hatar att inte kunna vara din vän o fråga hur du mår. Jag vill vara din vän, du ska känna att du kan prata med mig. Men då du uppenbarligen struntar totalt i mig så tänker jag inte lägga ner tid på det. Hittade dock ett gammalt minneskort igår, roligaste bilden ever på oss..haha! historia nu de..

Längtar till den 15e, då jäklar äre fest för mig o Maria!

Får se om de blir partaj den 22 också..sis e ju hemma då o ville att ja skulle ta med hon ut innan hon åker hem igen. Fast lär väl kanske inte va så många ute den 22? eller?

En timme kvar till sex and the city. Lyssna musik o kolla bilder känns perfekt!

Gnatt!